08-644 88 00

Huvudrubriker

Vi ger stöd till utsatta för hot och hat

Demokratibrott liksom hatbrott låter som riktigt allvarliga brott. Är övertygad om att nästan alla känner det så. Brotten är verkligen allvarliga även om de inte – som till exempel mord, rån och stöld – utgör några brottsrubriceringar i strafflagstiftningen.

Den grundlagsfästa yttrandefriheten liksom motsvarande tryckfrihet är väsentliga förutsättningar för att en demokrati ska kunna fungera. De som är förtroendevalda i Sveriges riksdag liksom i våra fullmäktigeförsamlingar (kommuner, landsting och regioner) måste kunna fullgöra sina viktiga uppdrag utan risk att utsättas för våld, hot eller trakasserier. Alldeles oberoende av vilka åsikter de för fram eller engagerar sig i. Samma sak gäller för journalister som – också de i demokratins tjänst – ska bevaka och granska i princip allt som sker i maktens boningar. Ingen ska genom brott kunna inverka på beslutsfattandet eller inriktningen såvitt gäller all sådan verksamhet.

Andra viktiga funktionärer i vår demokrati som kan utsättas för hot eller trakasserier, där brotten ofta riktar sig inte enbart mot de enskilda ämbetsutövarna utan mot själva demokratin, är personer inom rätts­väsendet (domare, polis- och åklagare).

Även den konstnärliga friheten måste värnas. Här kan det också finnas risk för hot och trakasserier, som ytterst kan inskränka samhällsdebatten på ett allvarligt sätt.

Sammanfattningsvis är alltså ovan nämnda brottsliga angrepp brott riktade inte enbart mot person utan också mot demokratins grundvalar.

Det finns två ”äkta” hatbrott, som alltså finns med som brottsrubriceringar i brottsbalken. De är hets mot folkgrupp och olaga diskriminering. Hets mot folkgrupp innebär att offentligt sprida ut­talanden som hotar eller är nedsättande om en grupp av personer, med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning. Lika med uttalanden är att till exempel bära nazistiska kläder eller märken liksom att på annat sätt föra fram budskap som är kränkande för en viss grupp av personer. Olaga diskriminering kallas ett brott när en näringsidkare eller myndighet diskriminerar någon på grund av hans eller hennes ras, hudfärg, nationella eller etniska ursprung, trosbekännelse eller sexuella läggning genom att inte tillämpa samma villkor som för andra.

Många andra brott (till exempel mord, misshandel ofredande) kan också utgöra hatbrott med ett förhöjt straffvärde i förhållande till det ”vanliga” brottet om det finns ett motiv att kränka en person, en folkgrupp eller en annan sådan grupp av personer på grund av ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller annan liknande omständighet.

Många av demokrati- eller hatbrotten förövas via nätet och sociala medier. Förövaren är ofta okänd för den utsatte. Ibland kan det vara särskilt svårt för polis och åklagare att med tillräcklig grad av säkerhet avslöja identiteten på den skyldige.

Särskilt glädjande är att regeringen har sett att Brottsofferjouren – både centralt genom vår telefoncentral och genom alla lokala jourer – på ett värdefullt sätt kan bidra till att ge stöd åt personer som utsätts för hot och hat. Vi kommer också att satsa på en bredare kompetensutveckling för att än bättre svara upp mot denna utmaning.  

Sven-Erik Alhem, Tidningen Brottsoffer nr 4/2017

Denna sida använder cookies (kakor) Här kan du läsa mer om cookies. Genom att fortsätta använda sidan så accepterar du att cookies används. Klicka här för att inte visa meddelandet igen.
string(5) "UTF-8"
bool(false)
string(4) "wrty"
string(3) "???"