08-644 88 00

Huvudrubriker

Utsatta för våldtäkt behöver vårt stöd

Bevisläget vid sexuella övergrepp är ofta svårt och den som utsatts behöver allt stöd som kan lämnas. Både av oss inom Brottsofferjouren och av ett målsägarbiträde, skriver Sven-Erik Alhem.

Sexuella övergrepp i olika former, liksom vilken sexualbrottslagstiftning vi ska ha, väcker ofta debatt. Det är inte konstigt.  Det finns en mängd skäl till varför frågor om sexuella övergrepp berör och ofta irriterar. En våldtäkt är alltid ett djupt integritetskränkande brott även om det fysiska utövade våldet skulle vara förhållandevis ringa. Bevisläget kan vara svårt. Inte minst gäller det om brottet förövats inom en relation.
Åklagarens fulla bevisbörda sätts ofta ifråga. Ibland gäller det när medialt uppmärksammade våldtäktsmål leder till frikännande från ansvar. Har ett nej varit tillräckligt tydligt för gärningsmannen? Har parterna samtyckt till dominanssex? Ska lagstiftningen ändras så att ett tydligt samtycke erfordras inför ett könsligt umgänge? Ska straffansvar kunna utkrävas också vid ett oaktsamt förhållningssätt till frågan om att ömsesidig vilja funnits till den sexuella samvaron?

För målsäganden själv – som ju normalt vet precis hur de faktiska förhållandena varit – är det särskilt svårt att acceptera att bevisningen inte anses räcka till. Målsäganden (som oftast är en kvinna) upplever ofta att hon inte blir trodd i sådana lägen och tappar förtroendet för rättsapparaten. ”Hade jag vetat vilken förnedring jag skulle utsättas för efter min anmälan hade jag avstått” är en vanlig ungefärlig formulering från den som gjort anmälan om våldtäkt vilken i slutändan inte lett till lagföring.
För den som utsatts för våldtäkt behövs allt stöd som kan lämnas. Av oss inom Brottsofferjouren och juridiskt av ett målsägandebiträde.

Sexualbrottslagstiftningen har regelbundet setts över och ändrats. Det kan finnas goda skäl för ytterligare ändringar. Men den grundläggande bevisprövningen som bygger på att åklagarsidan har den fulla bevisbördan – såväl subjektivt som objektivt – kan vi aldrig rubba på. Det innebär att även vid en samtyckeslagstiftning kan utredningsproblem finnas kvar. Men kraven på samtycke har bland annat det goda med sig att lagstiftaren psykologiskt och pedagogiskt understryker betydelsen av ömsesidig viljeinriktning inför varje sexuell kontakt mellan vuxna.

Utvecklingen vad gäller bemötandet inom hela rättsväsendet av människor som utsatts för allvarlig brottslighet i form av ett sexuellt övergrepp är enormt betydelsefull. Under lång tid fanns det en utbredd uppfattning om betydelsen av till exempel kvinnans utmanande klädsel i form av korta kjolar. Även om att en man kunde ha ”svårt att hålla igen” om en kvinna varit med på kel och smek men sedan sagt nej. Sådana överväganden är förhoppningsvis helt begravda numera.
I vår fördomsfria nya värld?

Sven-Erik Alhem, Tidningen Brottsoffer nr 3/2014

Denna sida använder cookies (kakor) Här kan du läsa mer om cookies. Genom att fortsätta använda sidan så accepterar du att cookies används. Klicka här för att inte visa meddelandet igen.
string(5) "UTF-8"
bool(false)
string(4) "wrty"
string(3) "???"