08-644 88 00

Huvudrubriker

Alla ska behandlas lika

Alla människor, oavsett till exempel härkomst eller sexuell läggning, ska behandlas lika, skriver Sven-Erik Alhem.    

Detta nummers tema är hatbrott. För att spetsa till det lite är hatbrott ett brott som inte finns. I brottsbalken eller i specialrätten för den delen finns det alltså inget brott som kallas just hatbrott. Låter det konstigt? Ja, kanske det när vi så ofta debatterar just hatbrotten och hur de bör tacklas.
Hur ligger det då till inom juridiken? Praktiskt taget vilket brott som helst i brottsbalken kan bli ett hatbrott – eller snarare – lite vårdslöst kallas hatbrott. Det har sin grund i att lagstiftaren bestämt att vissa motiv för till exempel ett mord, misshandel eller ett ofredande kan medföra att straffet för brottet skärps. En straffskärpningsregel helt enkelt som innebär att om någon misshandlar en person för att han är invandrare, muslim eller bög leder motivet för brottet till att gärningen kan straffas hårdare. Ett så kallat hatbrott är för handen även om själva brottsrubriceringen kvarstår som misshandel. Vad jag nu talat om är de så kallade motiv­hatbrotten.  

Det finns också utöver motivhatbrotten två egentliga hatbrott, olaga diskriminering och hets mot folkgrupp. Alla människor oavsett till exempel härkomst eller sexuell läggning ska behandlas lika. Driver du en campinganläggning kan du inte straffritt sätta upp en skylt som anger: ”Romer och bögar ej välkomna” Du får inte bära synliga nazisymboler när du vistas på allmän plats. Låter kanske självklart för många. Men det finns alltid gränsdragningspoblem vid tillämpningen eftersom andra lagbestämmelser krockar med intresset att skydda från till exempel främlingsfientlighet. Yttrande- och religionsfriheten kan nämnas som självklara och viktiga exempel. Alltså olika intressen som måste vägas mot varandra.

En gång när jag som överåklagare var över­gripande ansvarig för hatbrotten inom åklagarväsendet skämdes jag. Vi hade ett hatbrottsseminarium där några polisaspiranter redovisade en undersökning av hur det stod till med restaurangernas påstådda diskriminering av människor med utländsk härkomst. Ungdomarna hade delat in sig i två grupper. Den ena med helsvenskt utseende och den andra där alla var mörkhyade. Man videodokumenterade hur det gick. Jag tänkte: Kan man verkligen bli diskriminerad om man eftersträvar att få fram bevis på att så sker? De medverkande eftersträvar ju nästan provokativt bevisning. Spontant berättade emellertid under seminariet en av de mörkhyade deltagarna att han aldrig känt sig så kränkt när han förvägrades inträde sam­tidigt som han såg att den ”svenska” gruppen släpptes in utan vidare. Så fel jag hade, alltså! Shame on me!  

Hatbrotten finns alltså trots vad jag nämnde inledningsvis. De uppträder i många olika former. Ingen affärs­idkare skulle väl idag vara så dum att ha en skylt på entrédörren med texten: ”Muslimer ej välkomna!” Men till exempel på bostadsmarknaden förekommer en rik flora på tänkbara diskrimineringssituationer. Likaså finns fall där bilar inte hyrs ut till alla på lika villkor. Testa gärna på dig själv; är du beredd att hyra ut till exempel din sommarstuga på lika villkor oavsett vilken etnisk bakgrund den som vill hyra har? Svara gärna så ärligt du förmår. Tänk sedan efter om du tycker att alla människor behandlas lika i samhället.  

Sven-Erik Alhem, Tidningen Brottsoffer nr 3 2013Alla människor, oavsett till exempel härkomst eller sexuell läggning, ska behandlas lika, skriver Sven-Erik Alhem.    

Detta nummers tema är hatbrott. För att spetsa till det lite är hatbrott ett brott som inte finns. I brottsbalken eller i specialrätten för den delen finns det alltså inget brott som kallas just hatbrott. Låter det konstigt? Ja, kanske det när vi så ofta debatterar just hatbrotten och hur de bör tacklas.
Hur ligger det då till inom juridiken? Praktiskt taget vilket brott som helst i brottsbalken kan bli ett hatbrott – eller snarare – lite vårdslöst kallas hatbrott. Det har sin grund i att lagstiftaren bestämt att vissa motiv för till exempel ett mord, misshandel eller ett ofredande kan medföra att straffet för brottet skärps. En straffskärpningsregel helt enkelt som innebär att om någon misshandlar en person för att han är invandrare, muslim eller bög leder motivet för brottet till att gärningen kan straffas hårdare. Ett så kallat hatbrott är för handen även om själva brottsrubriceringen kvarstår som misshandel. Vad jag nu talat om är de så kallade motiv­hatbrotten.  

Det finns också utöver motivhatbrotten två egentliga hatbrott, olaga diskriminering och hets mot folkgrupp. Alla människor oavsett till exempel härkomst eller sexuell läggning ska behandlas lika. Driver du en campinganläggning kan du inte straffritt sätta upp en skylt som anger: ”Romer och bögar ej välkomna” Du får inte bära synliga nazisymboler när du vistas på allmän plats. Låter kanske självklart för många. Men det finns alltid gränsdragningspoblem vid tillämpningen eftersom andra lagbestämmelser krockar med intresset att skydda från till exempel främlingsfientlighet. Yttrande- och religionsfriheten kan nämnas som självklara och viktiga exempel. Alltså olika intressen som måste vägas mot varandra.
En gång när jag som överåklagare var över­gripande ansvarig för hatbrotten inom åklagarväsendet skämdes jag. Vi hade ett hatbrottsseminarium där några polisaspiranter redovisade en undersökning av hur det stod till med restaurangernas påstådda diskriminering av människor med utländsk härkomst. Ungdomarna hade delat in sig i två grupper. Den ena med helsvenskt utseende och den andra där alla var mörkhyade. Man videodokumenterade hur det gick. Jag tänkte: Kan man verkligen bli diskriminerad om man eftersträvar att få fram bevis på att så sker? De medverkande eftersträvar ju nästan provokativt bevisning. Spontant berättade emellertid under seminariet en av de mörkhyade deltagarna att han aldrig känt sig så kränkt när han förvägrades inträde sam­tidigt som han såg att den ”svenska” gruppen släpptes in utan vidare. Så fel jag hade, alltså! Shame on me!  

Hatbrotten finns alltså trots vad jag nämnde inledningsvis. De uppträder i många olika former. Ingen affärs­idkare skulle väl idag vara så dum att ha en skylt på entrédörren med texten: ”Muslimer ej välkomna!” Men till exempel på bostadsmarknaden förekommer en rik flora på tänkbara diskrimineringssituationer. Likaså finns fall där bilar inte hyrs ut till alla på lika villkor. Testa gärna på dig själv; är du beredd att hyra ut till exempel din sommarstuga på lika villkor oavsett vilken etnisk bakgrund den som vill hyra har? Svara gärna så ärligt du förmår. Tänk sedan efter om du tycker att alla människor behandlas lika i samhället.  

Sven-Erik Alhem, Tidningen Brottsoffer nr 3 2013

Denna sida använder cookies (kakor) Här kan du läsa mer om cookies. Genom att fortsätta använda sidan så accepterar du att cookies används. Klicka här för att inte visa meddelandet igen.
string(5) "UTF-8"
bool(false)
string(4) "wrty"
string(3) "???"