08-644 88 00

Vardagshedern är roten till det akuta

Akut, kort och intensivt. Men också långsiktigt arbete mot vardagsheder som begränsar livet. Så jobbar Brottsofferjouren Värmland med hedersproblematik.

Mitt i city i Karlstad finns Trygghetscenter, en gemensam reception för Brottsofferjouren Värmland, polis, räddningstjänst och Karlstad kommuns Ungdomar för trygghet. Eva Aronsson är vittnesstödsamordnare, Asal Narimani är samordnare.”Vi tar hand om det på måndag.” Så svarar man inte på Brottsofferjouren Värmland när någon söker akut hjälp för hedersrelaterat våld och förtryck.

– Vi släcker bränder hela tiden, säger Asal Narimani, samordnare på Brottsofferjouren Värmland.

Receptionen mitt i city i Karlstad kallas Trygghetscenter eftersom Brottsofferjouren delar den med bland annat polis, räddningstjänst och Karlstad kommuns Ungdomar för trygghet.

Det är lätt att hitta till Drottninggatan 30 där receptionen är öppen 9.00–15.00 på vardagar. Dit kommer flickor som vet att de ska giftas bort, som har gift sig och vill skiljas och inte vet hur det ska gå, eller som har varit i kontakt med socialtjänsten men inte tyckt att de blivit tagna på allvar.

– Det är vanligt. Tjejerna säger att socialsekreterare inte tror dem och att de inte förstår. Det vi gör då är att ligga på socialen så att de till exempel kan göra en riskbedömning om att tjejen behöver ett akut boende.

Asal Narimani berättar att det kan komma in unga som inte vågar gå hem. De unga kan ha försökt få hjälp av socialtjänsten.

– ”Vi tar hand om det på måndag”, kan de få höra. Vi hjälper då genom att ringa socialjouren. Då kan de komma ganska snabbt och skjutsa personen till ett akut boende, berättar Asal Narimani.

När någon besökt Brottsofferjouren akut brukar kontakten bli intensiv – och kort. Men Brottsoffer­jouren Värmland jobbar också långsiktigt med att sprida kunskap om den så kallade vardagshedern.

Vardagsheder är det som sker varje dag i familjer med hederskultur. Det är inte lika dramatiskt som mord och könsstympning, men eftersom vardagsheder ingår i den vardagliga rutinen är det något som många fler känner igen sig i.

Brottsofferjouren tackar ja till de flesta inbjudningar de får om att komma och föreläsa. De bjuder också in sig själva till skolor.

De berättar då hur vardagsheder kan begränsa livet.

  • Flickor får inte gå ut efter skolan.

  • De har ansvar för småsyskon.

  • De får inte själva välja kompisar, pojkvän eller kläder. 

  • De får inte gå på fest.

På sina besök på skolor berättar också Brottsofferjouren Värmland vilka tecken man som personal på en skola eller förskola kan vara uppmärksam på.

  • Är det storasyster som oftast hämtar och lämnar på förskolan? Det är ett tecken på att hon får ta det stora ansvaret för småsyskonen.

  • Somnar en tjej ofta på lektionerna? Det kan vara ett tecken på att hon har mycket praktiskt hemma­arbete då hon ska sköta mat, disk, tvätt och städning.

  • Skolkar en tjej mycket? Det kan vara ett tecken på att hon på skoltid tar chansen att träffa de kompisar hon vill. Eller sin hemlige pojkvän.

– Vi har förstått att tjejer åker till andra städer eller till sin partner över dagen, för att få umgås med den de vill. Skoltiden blir då ens fritid. Det är självklart inte bra i längden, säger Asal Narimani.

Brottsofferjouren Värmland kan jobba på det sätt de gör för att heders­problematiken ingår i det ordinarie arbetet. Asal Narimani och samordnare Neslihan Erdis delar på en tjänst på 40 procent som är riktad mot hedersförtryck. Asal Narimani jobbar främst med utbildning och föreläsningar, medan Neslihan Erdis är ute på skolor och har samtalsgrupper.

– Att få ihop schemat funkar eftersom vi har oerhört bra ideella jourarbetare som går in och hjälper till när vi är borta. Det gör det lättare för oss att åka.

Ofta är de borta hel- eller halv­dagar. Jouren ställer krav på de som bokar, till exempel att få komma tillbaka och få möta grupperna vid flera tillfällen. När det gäller samtalsgrupper med ungdomar brukar de delas in i tre grupper i tre timmar vid tre tillfällen.

– Vi får i gång en process och vill avsluta den. Det är viktigt att de som vill ha oss också vill lägga ner tid på det här.

I januari arrangerade Brottsofferjouren Värmland ett seminarium om maskulinitet, män och heder. Det var så många anmälningar att de fick tacka nej till många som ville komma. Trenden det senaste året har varit att intresset ökar för heders­problematiken. Jouren har fått många bokningar och haft samtalsgrupper med hvb-personal, rektorer, socialsekreterare, förskollärare.

Samarbetet med socialtjänsten i Värmlands 16 kommuner fungerar bra i många av kommunerna, enligt Asal Narimani.

– Men det finns också kommuner med socialtjänster dit man inte vill skicka personen. Det är hemskt, men så ser det ut.

Jouren får pengar från 10 av de 16 kommunerna, men tar ändå emot brottsutsatta från de kommuner som inte bidrar. Nu söker Brottsofferjouren Värmland mer projektmedel till att få i gång fler samtalsgrupper.

– Min önskan är att inte bara jobba med det akuta, utan att också få jobba långsiktigt. Vi vill ta itu med rötterna, det som orsakar hedersproblematiken. En bra början är samtalsgrupper, säger Asal Narimani.

Text och foto: Lena Ringqvist

Brottsofferjouren Värmland tipsar: ”Det här fungerar för oss när vi jobbar med hedersproblematik”

  • Vi försöker synas. Helst i skolor. Vi tackar ja till inbjudningar, eller bjuder in oss själva.

  • Vi har kunskap om frågan. Om en elev kommer till vårt bokbord vet vi oftast vad det handlar om redan vid elevens första fråga. Då kan vi ställa följdfrågor som visar att vi har förstått vad eleven menar.

  • Vi vänder oss till högstadium, gymnasium och högskola. Det är svårare att komma in på skolor för yngre barn än så.

  • Även när vi är inbjudna för att berätta om vad Brottsofferjouren gör i stort, så brukar vi också berätta om till exempel vardagsheder.

  • Vi pratar om barns rättigheter.

  • Det är sällan vi behöver tänka på säkerhetsaspekten. Men om vi vet att det kan bli ett svårare samtal är vi alltid två från Brottsofferjouren i rummet.

  • Vi är inte rädda för att prata om heder, skam, religion, kultur och värderingar.

 
Denna sida använder cookies (kakor) Här kan du läsa mer om cookies. Genom att fortsätta använda sidan så accepterar du att cookies används. Klicka här för att inte visa meddelandet igen.
string(5) "UTF-8"
bool(false)
string(4) "wrty"
string(3) "???"